Det pratas mycket om hållbarhet. Men allt för lite om vår egen hållbarhet.
Mänsklig hållbarhet handlar för mig om att kunna leva balanserat och följa sin egen väg i en värld där tempot och förväntningarna är bortom vad de flesta av oss mäktar med. Det handlar om att leva på ett sätt som bygger upp istället för att bryta ner, som gör att vi kan stå stadigt när det stormar runtomkring oss.
Det handlar om att lära känna ALLA delar av oss själva. Kroppsliga, mentala, känslomässiga, själsliga.
Detta för att kunna göra val som är bra för oss och ta hand om oss. För att kunna följa våra hjärtans röst.
Och så handlar det om kärlek.
Kärleken till oss själva.
Kärleken till varandra.
Kärleken till livet.
Mänsklig hållbarhet handlar egentligen bara om att leva och må bra som människa. Det är bara det att väldigt många av oss har glömt bort hur man gör.